En fin dag

Det var en fin dag igår.

Solen sken och lite blåst, inte så varmt men ändå så att man kunde vara ute lite längre än bara en kort rastning av Rufus.

Lite negativa saker så klart kommer alltid in när jag skriver, när frustrationen slår till. Tråkigt för er att läsa men det är min vardag. Skulle vilja sitta här och bara mata in inlägg men nej det funkar inte. Några rader då och då blir till slut ett inlägg. Kan ju inte sitta vid datorn mer än korta stunder och samma med telefonen och tv:n för annars kommer huvudvärken väldigt fort.

Vila är min bästa vän och minimalt med saker i min almanacka. Man måste lära sig att anpassa sig efter huvudvärken eller det som ger en huvudvärk, med andra ord allting. 😒  

Vila vila vila är det man ska planera in i vardagen först sedan det som skall göras och helst med vila både 1-2 dagar både före och efter. Detta är min vardag, alla som har PCS har inte lika stort, större eller mindre behov av saker och ting, alla är vi olika men i det stora hela så är vi väldigt lika. "Att göra eller Måsten" är rena plågan för mig. Kan inte ha det i mitt liv längre. Måste lära mig att tänka om..

Lite av den dåliga dagen blev det i detta inlägg oxå!!

Tillbaka till dagen igår när jag skulle hämta dottern på skolan för hon skulle låna bilen, då passade jag på att rasta R. Vi stannade vid en lite sjö på vägen till skolan och utforska området där.

Han älskar att bada ute men i badkaret eller duschen går inte, det är inte poppis.

Han var allt bra sugen på att hoppa i, 

fick heja han flera ggr, 

han hade frusit om jag hade låtit han bada.

Mina små blommor.

Dom blommar så fint dom flesta av dom till och med mina Noveller kaktusar. 🙈

Igår var första ggr som jag tvättade bilen själv på dessa 5 år.

Jag har svårt för ljudet som blir i tvättautomaten, 

måste köra in i den, för tvätta för hand orkar jag inte alls.

Fick ta med mig mina Sonylurar som är sådana som tystar ljud runt omkring, vet inte vad det heter. 

Men det gick helt ok, så nu kan jag tvätta min lilla Camper själv igen. 👌

Sony lurarna använder jag mycket för att tysta ljud runt omkring. Om jag är hemma hos någon där ja vet att det kan vara högt ljud, då har jag dom på öronen, ute i affärer om jag måste dit, då är dom med. Hemma om vi får besök o det är flera som pratar i munnen på varann, då åker dom på för jag kan bara koncentrera mig på ett samtal mellan 4 ögon inte flera på en gång, oxå en nackdel med PCS. 

Jag hör ju med dom men dom dämpar vissa ljud och tar bort vissa ljud helt. 

Får alltid be folk som inte känner mig att prata en i taget annars blir det kaos. 

När jag bodde i huset var dom på mycket för att dämpa dotterns musikspelande och kompisarnas röster. Kunde ju inte säga till henne att sluta göra detta, hon måste ju får vara tonåring. 

Man hittar sina saker som funkar, 

dock är det ju inte säkert att det passar alla bara för att det passar mig.

Fick på CSK utprovade special öronproppar gjorda efter mina öron o som passar bra o dämpar en del dock inte allt, tycker dock att lurarna dämpar mer, ett tips.

Ni får ha en fin dag.

Nu är det vilodax säger Rufus.

/ P

#Postkommotionellt syndrom       = PCS